Stress och föräldraskap

Barn är lojala mot sina föräldrar oavsedd relation och vill dem det bästa.

Ibland kan barnet utav stress agera aggressivt tillbaka och då kanske förälderns reaktion vara skäll, bestraffning eller tillrättavisande för att barnet inte uppför sig ”snällt” eller tar hänsyn till den trötta föräldern. Det byggs då successivt en skam och/- eller skuldkänsla i barnet, men som oftast aldrig uttalas av barnet eftersom hen inte förstår vad som är fel i samspelet, utan det är den vuxnas ansvar att skydda barnet för den typen av hänsynstagande, men hen är trött och orkar knappt med sig själv. På sikt ser och bekräftar föräldern barnet för sällan eftersom hen själv är i ”överlevnadsmodus” och mestadels försöker ta sig igenom dagarna med huvudet över vattenytan. På sikt äventyrar detta barnets möjlighet att vara barn med, fokus på egen utveckling, skolarbete och vänner. Istället byggs en långvarig inre stress som kan leda till psykisk ohälsa och låg självkänsla hos barnet.

Forskningen visar att numera är det mycket vanligt att minst en förälder är på gränsen till utmattning, vilket är alarmerande.

Syftet med mitt budskap är att vår livsstil påverkar våra barn negativt varför vi bör stanna upp och reflektera över hur vi lever och hur det påverkar våra barn och deras psykiska hälsa. Barn gör nämligen som sina föräldrar och inte som vi säger även om vi skulle vara kloka verbalt, men inte i verkligheten. På det viset går vår stressade livsstil i arv och leder till dysfunktionella relationer och ökad psykisk ohälsa.

Råd:

• Lev långsammare
• Andas med magen
• Ta dig tid at stanna upp –  hur vill du leva ditt liv?
• Hur önskar du ditt barn ska få leva sitt liv?

Att dagligen:

• titta på ditt barn
• krama ditt barn
• lyssna aktivt på ditt barn,
• lek med ditt barn

Dessa råd kommer garanterat ge dig:

• ökad lugn
• ökad mening
• mindre stress